Att sakna någon


Vi har alla har känt den där känslan som kryper fram, den som sliter och drar i en inuti. En extrem jävla längtan. Minnen dyker upp i huvudet, alla de där gångerna ni hade det så kul tillsammans. Nu är dem bara minnen, inget annat. Det är så sorligt att du försöker tänka bort den tanken. Du kanske blir lite arg, varför var allt tvungen att få ett slut? 
Jag har många gånger ställt mig frågan, ska jag höra av mig? Eller ska jag låta personen i fråga själv få komma tillbaka? Visa att den ångrar sig, vill ställa allt till rätta. Nästa fråga, skulle jag låta den rätta till allt? Låta den få en till chans? Jag har många människor jag tänker såhär om. Vissa vill jag aldrig mer höra ifrån, andra saknar jag för mycket för att jag ska byr mig om deras misstag. Allt är på gott och ont. För vissa människor ska man inte ha i sitt liv fastän det känns omöjligt ett tag.
Några har jag gett fler chanser, som jag sedan ångrat. Liksom andra jag varit glad för att jag förlåtit. Jag tror att den jobbigaste känslan är när någon inte försvunnit helt, men inte finns där längre heller. Det där mitt i mellan. Vad ska man då göra? Man vill inte ta upp någonting, med risk för att förvärra situationen. Samtidigt som man inte bara vill gå tyst och låta det rinna ut i sanden. Usch, den där vidriga känslan som kommer fram när du ska sova, när du var på den där platsen ni brukade vara på, eller lyssnar på eran låt. Den där känslan att någonting saknas. Någonting som borde vara där.

Förändring här


Någonting riktigt kul väntar bloggen! Jag har varit jätte rädd för att göra någon förändring med bloggen, samtidigt som jag inte varit speciellt seriös med den. Men för ca ett år sedan blev jag kontaktad och förfrågad om lite olika grejer. Tackade då nej men efter att ha blivit kontaktad igen har jag nu bestämt mig för att tacka ja! Är så himla taggad och glad, allt tack vare er!! Egentligen är det ingen större grej men tror det kommer få mig mycket mer motiverad till bloggandet också!